Skymten av en sagohäst

Ponysitter hos grannen

Eftermiddag med pållarna

Börjar med hästeriet igen

Sommar

Ingen hästgård utan hästar

R.I.P älskade Anita

Den 31 juli kl. 4.00 på morgonen somnade vårs älskade Anita in.
Svårt att förstå att du inte finns längre på den här jorden...
Saknar alla våra fika stunder i stallet....

Bästisar

Varför äter gräs

....när det finns tillgång till gammal hö ;)

Buspojke

Glada hästar

Sommarhästar

Kan inte riktigt bestämma mig hur jag ska göra med bloggen efter vi hästarna hemma nu. Går det under hus eller hästbloggen liksom....

Vårs sagohäst

Tänk att komma i den situationen där man har för mycket bete och bestämma sig för att hitta ett hästbarn till, tillbringa åtskilliga timmar att leta och helt plötsligt får man ett erbjudande som man inte  ens vågade drömma om....

Hästarna är nu hemma

Lyxigt att kunna se de från köksfönstret!

Turridning i Stockholm

I lördags var vi i Stockholm och tog en två timmers turridning genom Djurgården.
Härliga ridvägar och fina hästar.
Dagen avslutade med en lyxig middag.

Söndagsmys

Påsk i Uppsala

Viking träns och stigbyglar

Glad Påsk!

Do everything without complaining and arguing... (Phil.2:14)

Cowboy: Lord, I don't know what to say when people ask me how I'm doing.
God: Why?
Cowboy: 'Cause I know I should be honest, and just saying "I'm fine" isn't really the truth.
God: So, you don't want to be negative, but you want to be honest, right?
Cowboy: That's right, Lord. What should I say that's honest and sincere, but doesn't sound like complaining?
God: Why don't you just say "I have no complaints."
Cowboy: That will work, because even though my life's not perfect, I'm very thankful for what You've done for me.
God: I know, son. If you learn to have no complaints and be thankful in every circumstance, life goes a lot better…

"Do everything without complaining and arguing…" (Phil. 2:14)

Små hjälpare

Skadar aldrig med lite extra hjälp vid renoveringen.

Börjad damma av hästarna...

Begravning av ens barn

Igår var vi på begravningsbyrå för att ordna med Emils begravning. Det var otroligt påfrestande, hemskt....
Idag var vi i Tjällmo där Emil kommer få sin viloplats. Han skulle ha döpts i Tjällmo men nu blev det inte så.
Kyrkogården är nära gården och vi kommer köra förbi Emil varje gång vi åker hem till gården, det känns skönt. Det kommer bara bli Peter, jag och prästen när vi gör ceremonien.
Om 60 år kommer vi också vila där...det känns också som en tröst.

Föräldrar till en ängel i himlen - Eltern zu einem kleinen Engel im Himmel - parents to an angel in heaven

Emil har inte klarat det. Värkarna började från tisdag till onsdag natt, enligt hans planerade födelsedag.
Första värken kom 22.30 nästa fem minuter senare. Det var ingen mjukstart och vi ringde in till förlossningen direkt. På vägen in var det tre minuter mellan värkarna.
Vi fick ett förlossningsrum direkt och blev undersökt. Undersköterskan kunde inte hitta något hjärtljud och hämtade läkaren. Ultraljudet visade att Emil hade gått bort i magen.
Sedan var det ett dramatisk vaginal förlossning och allt var över vid 5.30 på morgonen.
Vi vet inte än varför det hände. Emil kommer att obduceras nästa vecka och vi hoppas på att få några svar.
Personalen var jätte hjälpsam och vi blev kopplad till en överläkare som kommer följa oss i framtiden.
Känslorna är fortfarande upp och ner, vilket är helt naturligt i sorgearbete.
Det är tur att vi har varandra i alla fall och trots all sorg har vi börjat skratta igen.
Det finns två möjligheter efter ett sånt tragiskt händelse. Det ena är att deppa ihop, vilket vi inte har några planer på att göra.
Det andra är, att leva med det som har hänt, bearbeta det och gå vidare.
Vi alla vet hur skör livet är och att vårs tid här är begränsat. Man välja själv om man vill vara lyckligt eller inte. Det kostar mycket krafter att vara deprimerad och ledsen och jag vill helt enkelt inte gå där.
I fredags fick vi massor av blommor, telefonsamtal och meddelande på fb. Vi var nog lite överraskade att så många rund om i världen tog del i vårs sorg, men som många uttryckte sig så var lilla Emil ju allas och alla såg fram emot att träffa honom.
Vem vet, om Gud vill kanske Emil får ett lilla syskon som han kommer vakna över. Det är en mening med allt också med detta här...
Sedan tror jag om man har rätt partner kan man klarar sig genom allt, det är nog det som gör hela skillnaden och jag är oerhört tacksam över det varje dag!

Köpa en spjälsäng till...?

Munch är helt förtjust i Emils säng och sover numera i barnrummet istället för vårs säng. Kanske vi måste nog införskaffa en likadan säng för att vara rättvis.

Gravid vecka 39

Det var otroligt skönt att kunna vara hemma hela graviditeten och tar hand om mig själv. Vet inte hur det skulle ha gått annars. Vara gravid när man är 40 med första barnet är trots allt lite mer påfrestande än när man är i 20 års åldern.
Nu är vi inne i de sista två veckorna. Nästa vecka blir det den vanliga veckobesök hos barnmorska och den 4 mars - datumet där vi skulle föda, skall vi in till förlossning och planera.
Är man över 40 skall/får  man heller inte gå över mer än en vecka, enligt läkaren. Det var också skönt att veta.
Imorse mådde jag väldigt illa och hade ont i huvudet, det slutade med att hela frukosten kom upp igen. Inget vidare roligt med min kräkphobi. Tydligen är det också tecken på att förlossningen står framför dörren. Annars känner jag inte av något än. Emil verkar inte ha brotten ut än iaf.

Gravid vecka 37

Nu är det bara tre veckor kvar. Vi har nu allt förberedd, köpt in och byggt ihop så vårs lilla Emil kan komma när som :). Han är mycket efterlängtad!
Jag tror han har fixerat sig nu för det börja trycka neråt. Han är fortfarande mycket livligt och kan hålla på hela dagen och sprattlet runt. En av de sista kvällarna kunde vi se hela hans profil på utsidan av magen så mycket tryckte han emot. Helt magiskt är det.